1dstories

Senaste inläggen

Av 1D stories - 28 juni 2013 20:45

Jag hade skärt min handlet tre tillfällen innan också. På både vänster och hägra handled. (Glömde skriva det innan). Jag hade sen innan kanske 15, 16 eller 17 sår, sträck på varje handled.

Men denna gången blev det blev bara 7 sträck innan jag kände att jag nästan inte kunde stå upp längre. Jag trodde att jag snart kulle svimma utav att jag skärt mig. Och sett blodet.

Jag hade alltid haft en lite skräck för blod. Ibland hade jag svimmat när jag sett det.

Det sissta jag han tänka på var Harry.

Men innan jag visste ortdet av det så fall jag ihop på marken, och allt blev svart, helt bäcksvart. Jag hade svimmat av.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Louis Perspektive
Zayn hade sakt något som han kanske inte borde ha gjort. Jag såg att Eleanor, som jag tror att hon hätte, gav honom en mördarblick. Jag borde komma ihåg hennes namn, för min flickvän heter ju Eleanor.

Inte långt där efter så sprank Sarah iväg mot hallen. Jag sprang efter henne. Hon hade satt på sig sina skor, och var nu påväg ut.

Jag drog stjälv på mig mina skor och sprang efter henne.

-Sarah, whait! Sarah!

Jag ropade på henne men hon stannade inte. Hon fortsatte att springa och jag sprang efter henne.

1 halvtimma senare
Jag hade sprungit efter Sarah, men plötsligt så försvan hon. Jag såg hon inte längre. Vart kunde hon ha gått? Man kan ju inte bara gå upp i rök, liksom.

Jag vaknade upp ur min lilla drömvärld utav att min mobil ringde.,

-Hallo?

-Oh, hi Louis it´s Liam, and where are you`?

-Now? Ehmm, sa jag och kollade runt lite. I don´t now.

-Do not know where you are?
-No, but perhaps I could ask someone. Wait one second.
sa jag och gick fram till en kvinna i unigefär 40 års ålderen.

-Excuse me, sa jag lite försiktigt.

-Oh, hi, what can I do for you?

-I cand of...emh... I don´t now there I am. Can you please say witch I should go to come to ......?

-Oh, yes of course. You should only go that way for about five minutes, and then you will arrive..Sa hon och pekade på en väg åt vänster.
-Thangs, if you ned someything can you only say it.

-No problem, but if I now right... are you not Louis Tomlinson from One Direction?

-Yee, it´s me.

-Oh, can I please take your autografh (stav), my dautgher is a big fan of you.

-Yee, sour. What is her name? Sa jag och fick ett block med en svart överstrykningspenna till.

-It´s Aundrew.

-Mmm, okay. Here we go, sa jag och gav tillbaka pennan och blocket som jag fick låna utav henne.

Jag hade skrivit "Much love to Aundrew from Louis". Mitt namn hade jag skrivit som min autograf och resten med min vanliga handstil.

Hon tackade så hämst mycket, och sedan så behövde hon gå vidare. Och jag fortsatte då min väg hem igen.

Jag hade bara gått cirka en minut innan jag hörde en kamera blixt.

Jag suckade tungt men brydde mig inte. Det är ju lixsom normalt för mig nu!

Jag hörde min mobil ringa och svarade glatt.

-Hallo!!!

-Have you find Sarah jet, hörde jag en orolig röst säga. Om jag mins rätt så var det Eleanors röst.

-Emh, no.

-Where are she, it´s ben like a hour now. Whait, I call her´s mum. Det första sa hon ledsent, men plötsligt så blev hon nästan glad på rösten.

-Okay, bye when...

-Bye!!!

Vi la på, och jag fortsatte att gå hemmåt.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Så nu har ni kapitel 9 här. Ett tag sen senast, men jag hoppas ni ändå blir nöjda ändå. Nästa kapitel har jag ingen arning när det kommer upp.

Det var nog allt!


Hugs: Little Me!

ANNONS
Av 1D stories - 26 juni 2013 00:34

Ååååååååååååå, jag bara längtar så in i ............ tills 1D Movie´n kommer utt, ja, man kanske inte ska svära nu men.

Längtar inte ni tills filmen "This Is Us" kommer ut.

Jag ska iallafall gå på bio på den. Eller rättare sakt man nästa måste.

Kolla in trailen på den här nere.   Som ni kanske redan förstår, så kommer filmen att heta "This Is Us".

Så vad tycker ni? Började nästan att gråta när jag såg den,   ja vet, att jag börjar gråta för dethär. Men jag har ganska så lätt för att göra det och vad kan man säga. Jag är en väldigt, väldigt och ännu mera väldigt stor "Directioner".

MEN!!!

Något man vill gå på bio och se på? JAA, stjälvklart enligt mig!

Enligt mig så kommer de nog bli den bästa filmen hitills.;)

En utav mina favvo scener var när Louis åkte på skateborden och tog popcrnen. Och stjälvklart gillar jag allt i trailen, och kommer ännu mera att gilla filmen.

Kolla in filmens eller vad man nu ska säga, dens hemsida.

http://www.1dthisisus-movie.net/site/     


Innte illa va?

Filmen kommer nog ha biopremiär den 30 Augusti, här i Sverige. Har bildbevis. Hittade det på hemsidan där uppe.

     

Om filmen kommer på DVD vet jag ej! Men förmodligen gör den det!    Men aja, säg gärna till om ni tängt att gå på filmen. Jag tycker det är ett måste. Kan fråga mina andra One Direction galna kommpisar,om dom ser den med mig. Me aja, ska fortsätta på kapitlet nu.

Så ses senare!!!!

Bye!


Hugs: Little Me  

ANNONS
Av 1D stories - 24 juni 2013 03:15

Vi gick in och tog av oss våra skor.

-We are home, ropade Louis när vi kom in.

Vi gick in i ett rum som antagligen var TV rummet för det var en stor TV och en soffa med fotöljer till. Fast det satt även ihop med köket och hallen. Om man kollade rakt fram så såg man doms trägår och altan. Den var stor och rigtigt fin för att vara tonårskillars trägård. Men anntagligen hade dom någon som ficksade det åt dom.

I soffan satt Liam och Zayn. Som synd var så hade ju Harry åkt hem till sitt hem i Holmes Chapel idag.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------


Liam och Zayn vände sig om, när dom antagligen hörde fotsteg. Doms blickar vandrade från var och en. Men stannade på mig. Dom spärrade upp ina ögon och såg väldigt förvånade ut.

Sedan så började Liam.

-Sarah? Sa han förvånat.

Det spred sig en tysnad över rummet. Men jag brukar inte gilla tysnader, så jag kom på något snabbt att säga.

-Wow, I thought you not did remember me! Sa jag för att avbryta tysnaden.

-How could we not remember you? Harry has told you where ever day since you broke up, how much he misses you! Sa Zayn.

Det flög en rysning egenom min kropp. Harry. Hur kan man för fan sakna någon så mycket att det gör ont. Jag kännde att en tår ran nerför min kind

-I probably would not have said it, right? Sa Zayn lite skyldig, men samtidigt frågandes.

Jag såg att Eleanor jag honom en mördarblick, innan jag sprang tillbaka till hallen, satte på mig mina skor och öppnade dörren. Jag sprang nu någonstans. Men ej visste jag vart.

Jag hörde att Louis ropade mitt namn bakom mig, och sa att jag skulle stanna. Men jag ville inte det. Jag fortsatte att springa. Springa ingenstans.

FEM TIMMAR SENARE

Jag var nu bara ute och gick någonstans.

Jag kom till en park, med en bro.

Jag ställde mig vid räcket av bron och grät.

Jag bara grät och grät och grät. Varför kan man gråta? Det gör allting bara värre.

Varför saknar jag Harry så att det gör ont innom mig. I vissa tillfällen har jag nästan tatt livet av mig, för att jag led så mycket att jag saknade honom.

Det var nu ett sådant tillfälle. Jag försöte leta fram en vass sten att skära mig med.

Lite längre bort unigefär vid en papperskorgen, såg jag istöllet en glasbit, som var ganska stor och bra att skära mig med.

Med darrande händer tog jag sakta upp glasbiten ifrån marken.

Jag gick sakta bort till den sidan av bron jag stod innan på. Jag stod först en stund och bara kollade ner i vattnet. Det ran en till tår nerför mitt öga och landade i vattnet med ett litet plask.

Jag tänkde snabbt ignom dethär och kollade mig omkring, så att ingen såg vad jag gjorde. Jag la då märket till att det var kolsvart ute. Klockan hade nog närmat sig 12, på kvällen. Men jag kunde ändas chansa. (Stav).

För min mobil hade blivit urladdad under dagen.

Gråta var en sak jag alldrig skulle sluta göra i mitt liv. Och inte just nu heller. Jag grät och grät, exakt hela tiden.

Men jag hade nu bestämmt mig. Jag skulle nu göra dethär. Det var den ända lösningen att sluta lida.

Det kom upp en bild i mitt huvud, på en tidnings framsida, som det stod:

19 year old girl killed herself

Och på artiklen var det en interjuv med min mamma och så sto det:

19 year old girl killed herself, couse she miss her old boyfriend Harry Styles, the popstar. And she get bully in the shool. She could not stand the pain, so she killed herself last night. About twelve o'clock at night.

Bilden försvans snabbt igen.

Men ja.

Då var det dax. Kanske det sista menuterna i mitt liv. Jag grät hela tiden. Jag kunde alldrig någonsin förklara min smärtan jag haft under dom senaste tre åren. Men det var nu eller alldrig tänkte jag. Hejdå mitt liv.  Jag tog upp min vänstra hand och la den på räcket utav bron.

Innan jag började skära mig så sa jag:

-I miss you Harry. I realy miss you. I hope you just know that. Sa jag ganska tyst och krasslit och grät, sammtidigt. Men vad kunde jag göra?

-Goodbye life, It's been fun so long it lasted, but the last few years have just been terrible except Eleanor. Goodbye Harry, goodbye my life .... goodbye.

Jag tänkte att det skulle vara det sissta i mitt liv jag sa, så jag ville ha med Harry där.

I den högra handen hade jag glasbiten, som jag sakta började att skära min handled med. Jag kände smärtan i handleden men jag ville inte sluta nu. Det var ju nu eller alldrig!

Jag hade skärt min handlet tre tillfällen innan också. På både vänster och hägra handled. (Glömde skriva det innan). Jag hade sen innan kanske 15, 16 eller 17 sår, sträck på varje handled.

Men denna gången blev det blev bara 7 sträck innan jag kände att jag nästan inte kunde stå upp längre. Jag trodde att jag snart kulle svimma utav att jag skärt mig. Och sett blodet.

Jag hade alltid haft en lite skräck för blod. Ibland hade jag svimmat när jag sett det.

Det sissta jag han tänka på var Harry.

Men innan jag visste ortdet av det så fall jag ihop på marken, och allt blev svart, helt bäcksvart. Jag hade svimmat av.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Sorry, so so so sorry för att jag nt har uppdaterat på några dagar. Men jag har inte haft några idér. För ens nu idag. Så jag skrev klart kapitlet nu ikväll. Ganska kort och inte så händelsefullt, MEN jag hoppas att ni tyckte att det var bra iallafall. Men jag haren bra idé till nästa kapitel.  Så håll ut!!! Nästa kommer nog kanske upp imorgon. Säger ej något!!!  


Hugs: Little Me  

Av 1D stories - 19 juni 2013 23:15

Vi visste inte riktigt vart vi skulle gå så vi gick till en park jag visste skulle finnas cirka en kvart bort.

När vi kom dit skulle vi ha otur som vanligt. Det "Coola Gänget" var där. Eller bara tjejerna från "Coola Gänget" var där. Dom stod och pratade med någon. Det var lite konstigt för dom brukade alldrig prata med någon. Vi blev då lite nyfikna och gick närmare, för att se vem det var. Vi såg inget så vi fick lyssna och se ifall vi kände igen rösterna. Det lät som två killar. Men jag på något sätt, kände så himla väl igen rösterna. Men jag hade ingen aning om vem det kunde vara.

Vi stod och lyssnade cirka fem minuter, innan det slog mig vem det var.

Det var...

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

     

Sarah´s Perspektive

Jag kunde inte tro mina ögon, det var Louis och Niall. Louis och Niall från One Direction. Jag var 99% säker på det.
Ska jag säga det till Eleanor och Emelie? Dom skulle flippa ut då, åtminstone Eleanor. Jag vet att hon är ett stort fan av dom och sånt. Ja, jag säger det.

-Ehh, gays it´s Louis and Niall from One Direction. I now theres voice.

Jag såg att dom vände sina blickar mot mig och öppnade munnarna. Man såg att dom var förvånade.

-I..I.I..It´s that tro? stamade Eleanor fram.

-Yee, I now theres voice. And specially Louis, he talked about all the time. And Niall was the lasted I talked with, out them. ...besides Harry. sa jag ledsamt.

-Please, not cry now.

-Sorry, I..I must, sa hon och sprang iväg.

Louis Perspektive

Jag och Niall stod och pratade med några trevliga tjejer, och plötsligt under mitt allt så hör jag någon säga:

-Ehh, gays it´s Louis and Niall from One Direction. I now theres voice.

Ååå, nej! Hoppas inte att det är galna fans. Fanst jag tyckte jag känner igen rösten. Men ingen aning ifrån vart.

Sedan hör jag att dom fortsätter att prata:

-I..I.I..It´s that tro?

Du är jag nästan säker på att det är Cracy fan. När dom är förvånade att det vi. Jag fortsätter att lyssna och hör den ijälkända rösten igen.

-Yee, I now theres voice. And specially Louis, he talked about all the time. And Niall was the lasted I talked with, out them. ...besides Harry.

Det sissta säger hon lite ledsent.

Nu slår det mig, efter hon sakt det. Det är Sarah. Harrys gammla flickvän. Hon gorde slut för tre år sedan. Om hon bara visste vad Harry saknar henne. Jag hör att dom fortsätter prata och jag lyssnar vidare.

-Please, not cry now. Säger en anna tjej nu.

-Sorry, I..I must, jag ser att en tjej springer iväg. Bort mot utgången utav parken.

Då jag ser att det är Sarah. Jag knuffar till Niall och han kollar konstigt på mig.

-Ehh, Niall I think that is Sarah.

-Emhh, ho Sarah? Sa Niall helt oförstående.

-Harrys old girlfriend.

-That Sarah?

-Yee, I think so.

-Run after her then. Säger han sedan.

-Emm, okay. Bye!

-Bye! Säger tjejerna helt oförstående.


Jag springer nu allt vad jag kan efter henne. Hon är värkligen snabb. Sen senast jag träffade henne. Jag ropar hennes namn men hon reagerar inte. Men efter en stund så ropar jag igen. Hon hör det denna gången, och stannar upp och vänder sig.

Sarah´s Perspektive

Jag springer allt vad jag kan nu. Jag vill bara vara ensam nu. Helt ensam. Men då hör jag att någon ropar mitt namn. Jag stannar upp och vänder mig om. Då ser jag att Louis springer efter mig. Jag väntar in honom och han stannar upp och andas häftigt.

-When did you get so fast? Är det första han säger.

-L..L..L..Louis, stammar jag fram.

-Yes?

-Are that you?

-Yes, it´s me.

Jag torkar bort mina tårar innan jag kastar mig i hans armar.

-I have miss you, and it was the biggest mistake I ever have made. Säger jag och kan inte hålla tårarna inne längre.

-I miss you to, but, what is you biggest mistake? Säger han frågandes.

-That I breake up thit Harry.

-Whait, d..d..do you like Harry?

-Yee, and I have always done it. I broke up with him because he had Never operate time with me. There was music all the time. I could not stand it anymore. But I have regretted it every second since I did it. It was the biggest mistake I made in my entire life. Sa jag och började att stormgråta. Jag kunde inte hålla ut längre. Harry var den ända jag ville ha och ingen annan. Bara min Harry.

Inte långt efter det så kommer Niall springandes, och 20 meter bakom honom är tjejerna i det "Coola Gänget". Och yttligare 20 meter bakom dom är Eleanor och Emelie.

Jag släpper sakta taket om Louis. Och kollar bort mot Niall. Han kommer också hit flåsandes. Har dom ingen kondistion (stav) eller. Eller är det bara jag som har bra kondistion (stav).

-Sarah it´s that you, säger han flåsandes.

Jag hinner bara säga ett enkelt:

-Yee,

Innan han omfammar mig i en stor kram. Typiskt Niall.

-Aaa, I had miss you so much Sarah.

-I has miss you to Niall. Sa jag innan jag släppte kramen.

Och nu kommer tjejerna.

-Why are you with this kind of freak, säger Rebecka. Typiskt Rebecka.

-Freak? She not a freak. If you say she are a freak can you be that shelf. Säger Louis, och man hör att han är en aning arg på rösten.

-What on us Sarah. Hör jag nu Eleanor och Emelie säga.

-And that are you freak doing here, hör jag nu Rebecka säga till Eleanor och Emelie också.

-Can you stop saying that, hör jag Louis säga ingen.

-Phhh, come we going now. Säger Rebecka till sina vänner och dom går iväg.

-That was that about Sarah?

-Ehh, they cand of bully us.

-What? Hör jag nu Niall säga som varit tyst ett tag.

-Yee they do.

-But Sarah? Säger Louis.

-Yee?

-Do you realy like Harry?

-Yee, what do you think? I wake up every day that I cry for nothing?

-You have what?

-Yes I realy like Harry. But I don´t have hes number and I don´t now if he realy like me.

-What? You have hes number. You used to call almost every hour before. But then I stopped now. And Harry did not reach you. So he became even more sorry than he already was. Sa nu Niall.

-I got a new phone and all my contacts disappeared.

-Mmm, now I firstod. Bot do you gays follow us home? Sa Louis frågandes.

-It´s okay for me, it is okay for you? Sa jag och kollade på Eleanor och Emelie som värkade vara i en dröm nu.

Dom nickade båda två och vi började gå hem till killarnas hus. En sak som jag tyckte var en aning konstit var att dom bodde unigefär bara 5 minuter gångtid ifrån mig. Jag borde väll ha stött på dom det året dom säkert bott här. Men aja. Jag har nu stött på dom.

Vi gick in och tog av oss våra skor.

-We are home, ropade Louis när vi kom in.

Vi gick in i ett rum som antagligen var TV rummet för det var en stor TV och en soffa med fotöljer till. Fast det satt även ihop med köket och hallen. Om man kollade rakt fram så såg man doms trägår och altan. Den var stor och rigtigt fin för att vara tonårskillars trägård. Men anntagligen hade dom någon som ficksade det åt dom.

I soffan satt Liam och Zayn. Som synd var så hade ju Harry åkt hem till sitt hem i Holmes Chapel idag.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Ja jag vet, konstigt slut. Men nästa kommer nog upp kanske idag. Imorgon är jag osäker om det kommer något. Ska vara borta nästan hela dagen. Men jag får se om jag skriver nått er men ha det gött till dess.


Hugs Little Me;)

Av 1D stories - 18 juni 2013 17:15

Efter cirka fem minuter så börjar hon skrika.

-Aaaaaaaaaaa,

-What is it? sa jag lite oroligt. Och skyndade mig fram till datorn.

-Look what Harry Styles has write, sa hon upphätsat.

-What? sa jag lite ledsent. Hade han skaffat en ny flickvän eller något.

Jag kollade bort mot skärmen och såg Harrys senaste tweet.

Jag läste egenom den cirka tre gånger innan jag fattade vad han hade skrivit.

Jag blev helt stum. Jag bara satt och stirrade på skärmen.

Han hade skrivit...

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

     

@Harry_Styles: Soon as I´m home in Holmes Chapel again! But ...Can probably never be the same again. #MissYouBabe."

Jag såg att han hade fått många svar, vissa var "Vem pratar du om?" och andra var "Älska inte hon älska mig istället.". Dom flästa var ,vem han pratade om?. Men ha hade inte svarat på dom.

-Do you now what is mean? sa Eleanor.

Jag nickade bara på huvudet lite innan tårarna började komma.

-He stel love you Sarah.

Jag sprang nu ut ur mitt rum och ner till mamma. Jag vet att min mamma och Harrys mamma var bästa vänner. Hon kanske har kvar hennes nummer. Jag bara måste få tag på hans nummer.

När jag kommer ner till köket där mamma sitter ser hon lite ledsen men ändå glad ut.

-Sarah, we nead to talk.

-About what?, säger jag med gråten i rösten.

-Harry.

När någon säger Harry, så lyssnar jag alltid. Så jag sätter mig på stolen mitt emot mamma. Och hon börjar att prata.

-Annie call me, like a month ago. And she talk about Harry. And she say that Harry not come over you jet. He was wery sad then you break up with him, and he was up all night long and cray and shream. And had broken some things, his mobile was one of the things. And hes has tried but it dosent work.

-But why haven't you said anything?

-You tried to move on. I did not want to ruin it. But if you had not gort it for a month so I would say it to you.

-And it's been a month now.
-Yee, and I´m sorry I didn´t tel you that befor.

-No it´s okay.

-I..I must go to my friends now.

-Okay, bye.

Jag gick nu upp till mitt rum igen. Just nu ville jag bara glömma allt. Ränsa tankarna.

Vi bestämmde att gå ut på en liten promenad. Jag tog på mig ett par jensshorts och en vit top med volanger på. Och mina vita låga Converes. Eleanor tog på sig ett par ljusa jensshorts och en vit top med en Englands flagga på. Med sina svarta låga converes.

Emelie tog på sig en klänning som var vit. Lite längre bakifrån och kort framtill. Med ett skärp som var flätat i brun färg. Och ett par brunaktiga fina sandaler till, och stjälvklart pilotglasögon.

Jag öppnade dörren och vi gick ut. Sedan så stängde jag igen dörren, låsa behövd jag inte för att mamma var hemma.

Vi visste inte riktigt vart vi skulle gå så vi gick till en park jag visste skulle finnas cirka en kvart bort.

När vi kom dit skulle vi ha otur som vanligt. Det "Coola Gänget" var där. Eller bara tjejerna från "Coola Gänget" var där. Dom stod och pratade med någon. Det var lite konstigt för dom brukade alldrig prata med någon. Vi blev då lite nyfikna och gick närmare, för att se vem det var. Vi såg inget så vi fick lyssna och se ifall vi kände igen rösterna. Det lät som två killar. Men jag på något sätt, kände så himla väl igen rösterna. Men jag hade ingen aning om vem det kunde vara.

Vi stod och lyssnade cirka fem minuter, innan det slog mig vem det var.

Det var...

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kort kapitel ja vet. Men nästa kommer nog upp idag också. Vi får se. Vem tror ni att killarna är? Kommentera! Men om det är någon som läser så snälla kommentera. Ska börja på nästa kapitel nu. ;)


Hugs Little Me;)

Av 1D stories - 17 juni 2013 21:55

    

Helt plötsligt så sa hon:

-How can you live in such a nice house? And, you are rich. I saw your bag in the hall if it is yours?

-Ahh, my mum are rich and she manage "Kommer inte på något namn". And that is my bag.

-OMG, I love that close.

-Ahh, that´s sweet. Again.

-But I do.

-Okay, I belive you.

-Thangs.

-No problem.

Vi ficksade till allt för kvällen och hade nu lagt oss.

Jag sommnade efter cirka 10 minuter. Det hade varit en lång dag idag.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

DRÖM


-I love you, and I always will do. Sa han och böjde sig framåt. Jag förstod vinken och böjde mig framåt jag också. Våra läppar möttes i en lång och perfeckt kyss.

Han avslutade kyssen och log stort. Jag log jag med.

-I love you to, sa jag och kramade sedan om honom.

Vi satt på en strand i en solnedgång i lilla eller ska jag säga stora London. Klockan nio på kvällen. Han höll om mig och jag om honom.

Vad mer kunde man önska sig. En underbar pojkvän hade jag.

Det var allt som betydde något för mig.

Sedan så började jag att gråta. Gråta glädjetårar. Jag älskade värkligen honom.

Jag hade alldrig i hela mitt liv känt så för någon.

Det var nu jag visste det. Jag var "In Love Thit Harry Edward Styles".


Jag vaknade som vanligt utav att jag grät. Grät över Harry. Jag fattar inte hur man kan sakna någon persorn så himla mycket. Eller älska någon så mycket. Jag älskade och älskar honom. Varför gorde jag slut.

Han var det bästa som någonsin hänt mig. Varför, varför, varför?

Jag märkte att Eleanor och Emelie hade vaknat, utav att jag grät.

Det första Eleanor sa var:

-Harry?

Jag nickade sakta på huvudet och började att gråta ännu mera.

Emelie som inte förstod något bara satt där och kollade på mig. Men en min som unigefär var såhär "Hallå kan någon berätta. Jag fattar inget här, hallå?"

EN HALV TIMMA SENARE

Jag hade hade nu berättat allt om Harry. Att vi hade varit ihop och att vi hade gått på samma skola, jag kom där ifrån där han komm ifrån och sådant. Och när jag frågade igår om dom värkligen hade bakestages pass till dom och sådan.

-So, if I understood correctly, you have been with Harry Styles from One Direction?

-Emm, yee.

-But that are we going to do today?

-NOT SHOPPING, skrek jag ut snabbt.

-Way? sa Eleanor lite ledsent.

-We have do that already.

-Okay, sa Eleanor lite buttert och putade med underläppen.

-But first are we going to eat I´m realy hungry, sa Emelie plötsligt.

-Yee, thats is a good idé, sa Eleanor och gav mig onda ögat.

Vi gick ner till köket och mötte min mamma på en stol sittandes vid köksbordet.

-Goodmorning, girls.

-Goodmorning, sa vi i mun på varandra.

-So what are you going to do today.

-I don´t now, maby take a walk or someathing. Sa jag och gäspade stort efteråt.

-Yee, we can take a walk after breakefast, sa Emelie glatt.

-It´s that okay Eleanor?

-Yee, way not. We are never out and walk. Sa Eleanor.

Vi satte oss vi köksbordet och plockade till oss saker för frukosten. För mig blev det det gammla vanliga. Mjölk och cornflakes. En macka med sallad, tomat och skinka på. Man börjar tröttna på det nu tycker jag. Ska kanske börja med något nytt snart. Ja jag får väll se.

Vi hade ätit upp våran frukost och gick sedan upp till mitt rum. Som vanligt skulle Eleanor låna datorn, och gå in på twitter.

Efter cirka fem minuter så börjar hon skrika.

-Aaaaaaaaaaa,

-What is it? sa jag lite oroligt. Och skyndade mig fram till datorn.

-Look what Harry Styles has write, sa hon upphätsat.

-What? sa jag lite ledsent. Hade han skaffat en ny flickvän eller något.

Jag kollade bort mot skärmen och såg Harrys senaste tweet.

Jag läste egenom den cirka tre gånger innan jag fattade vad han hade skrivit.

Jag blev helt stum. Jag bara satt och stirrade på skärmen.

Han hade skrivit...

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Så vad tror ni han skrev? Ja det får ni reda på i kapitel 6 av Stole My Hear.

Nästa kommer nog upp idag med vet ej. Ni får kolla in och se om det kommit upp något nytt kapitel.


Hugs Little Me


Av 1D stories - 17 juni 2013 21:45

-What are you gays doing? sa Isac.

-Ehh, we bully them here dorks, Dahh.

-Can you gays stop doing that, sa Isac med en ganska så arg röst.

-Way?

-Couse, Eleanor is my sister okay?

-What, hörde jag Rebecka säga.

-Yee, she is my sister. Problem thit that.

-Emm, no. sa hon snabbt.

Sedan gick hon fram till mig och viskade i mitt öra

-Only, so you now. We have bakestages (stav) pass to One Direction.

Det for bara en tanke genom mitt huvud nu. Ska dom få träffa Harry?

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

   

KLOCKAN 11 PÅ KVÄLLEN


-So we'll watch any movie or something? sa jag och gäspade lite.

-Ok, but can we see Avatar?

-Yes, we have not seen in a long time!

-We're checking on it then.

Eleanor gick fram till hyllan där vi hade alla filmer, och tog fram filmen Avatar. Hon skulle nämligen sova över hoss mig inatt.

Eleanor la filmen på soffbordet och sa sedan om vi skulle ta fram snacks. Vi gick bårda iväg och komm tillbaka med tre stora skålar med godis, chips och en med popcorn i.

Jag startade filmen, och efter en halvtimma av filmen plingade det på dörren.

-I take it, sa jag och gick emot dörren.

Jag öppnade den och förvånades över vem som stod där.

Emelie. En utav mobbarna.

-That are you doing here? sa jag iriterat.

-Can I come in, sa hon. Jag förvånades ännu mera när hon sa det. Men, jag nickade bara och lät henne komma in.

-But way are you here? sa jag om ett nytt försök, att få ett svar.

-They dumped me.

-Ho?

-The "Cool Gang" or what you say.

-Way?

-I was too wimpy, they said. They said that I would do lots of things I did not want. So they dumped me.

-Wow, that's nice. I think.

-Way?

-For me and Eleanor. Because I think some things were on us.

-Yee, you right.

-But way you going to me?

-For that, they said they would start to bully me now too. So they told me to go to you. Because we were equal. sa hon och började nu att gråta.

-Ohh, don´t cry. But... are we friends now?

-If it okay thit you and Eleanor. Stammade hon sakta fram. Och torkade bort sina tårar.

-It´s okay with me, and a think it´s okay thir Elenor to.
-Good, sa hon. Jag såg att hon tängte på något men ångrade sig.

-What is it?

-Mmm, I just think I got i friend. sa hon.

-Aaa, that´s sweet. Just so you know. You can always rely on us.

-Thangs, sa hon och gick fram och kramade mig.

-One thing only. Are they really going bakestages on One Direction's prominen?

-Hmm, yee. Way you ask?

-Ohh, it´s was nothing. sa jag och försökte att inte gråta.

-Ok?

-Let's go to Eleanor. sa jag och tog tag i Emelies arm, och drog in henne till Eleanor som satt och väntade.


20 MINUTER SENARE


Emelie hade nu berättat allt för Eleanor. Och hon lät också Emelie vara med i vårat lilla gäng. Eller om man nu ens ska kalla det gäng.

Emelie hade gått hem och hemmtat saker för hon skulle nu också sova över här. Hon komm tillbaka med en stor väska med lite av varje.

Helt plötsligt så sa hon:

-How can you live in such a nice house? And, you are rich. I saw your bag in the hall if it is yours?

-Ahh, my mum are rich and she manage "Kommer inte på något namn". And that is my bag.
-OMG, I love that close.

-Ahh, that´s sweet. Again.

-But I do.

-Okay, I belive you.

-Thangs.

-No problem.

Vi ficksade till allt för kvällen och hade nu lagt oss.

Jag sommnade efter cirka 10 minuter. Det hade varit en lång dag idag.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Så nu har ni kapitel 4 här också. Hoppas att ni gillar novellen. I nästa eller kapitel 6 kommer perspektive upp också. Jag tror också att kapitel 5 kommer upp idag eller imorgon.
Som vanligt lovar jag inget.


Hugs Little Me

Av 1D stories - 17 juni 2013 14:15

Jag stoppade ner fingeret i burken med iskallt vatten. Och kollade ifall det fortfarand var kallt. Det var det deffenitift. (stav). Jag tog med burken till henns säng, och hällde vattnet över henne.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
-Ahhhhh, what are you doing.

-Hahaha.

-It was not even fun, sa hon med en lite irreterad röst.

-No, it was realy fun, sa jag och började att skratta mera.

-But way did you do that?

-Becouse, like a hour ago. I call a persorn thit name Eleanor, and we determined that we were going out oh shopping today. Thus now!

-Ohh, that's right.

-Come on now. sa jag och drog av henne täcket.
Och som lite otur som jag nästan alltid har, så rammladen hon ner ifrån sängen också.

-Aooch.

-Oh, I´m sorry.

-It´s okay Sarah.

-Good, but go up now and do... Yee do that you nead to do, NOW.

-Ok, take it easy

Hon gick upp och gorde allt det hon skulle göra. Sedan så var hon klar unigefär klockan halv två.


Vi gick ner till hallen och tog på oss våra skor. Precis när jag skulle ta tag in handtaget och öppna for dörren upp.

-Hi, sa Isac och hans bästa kompis Liam, som nu hade kommit.

-Hi, sa jag snabbt. Innan Elenor börjat tränga sig ut ur huset. Hon tog tag i min hand och drog ut mig ur huset.

-Byeee, sa jag innan vi han komma ut på gatan.

-Yee, bye. Hörde jag dom ropa innifrån.

-So where are we going now, sa jag efter en stund.
-Get out of here, fast. sa hon och tog tag i min arm och började att gå härifrån, med stora snabba steg. Jag tittade förrvirrat runt omkring mig. Min blick fassnade på ett gäng med några persorner lite längre bort. Det "Coola Gänget". Varför ska detta alltid hända, tängte jag för mig stjälv.

Som tur han vi komma bort innan dom han se oss.

Resten av dagen gick till att kolla på kläder, väskor, smycken och fika, på ett fint litet mysigt café.

En sak hade jag värkligen fassnat för. En väska. Men den var skitadyr. 3000 kr. Fast jag hade ioförsig råd med den. Så jag hade gått tllbaka och köpt den.

Hon som jobbade där kollade lite konstigt på mig när jag kom tillbaka och sa att jag ville köpa den väskan.

Hon tyckte kanske att det var lite konstigt att jag som bara är 19 år köper en sådan himla dyr väska. Men aja, vad kan man säga. Jag är ju rik.


Vi var nu påväg hem. Men det var en sak som mina ögon fassnade lite extra för. Det var en tidning i en ja, tidnings butik. På framsidan stod det "One Direction in town", med en stor bilde på dom. 

Jag sa till Eleanor att vänta medans jag gick in och köpte tidningen. Jag kom ut med den i handen. Och ledde Eleanor mot en bänk. Vi satte oss ner, och jag började läsa högt ur den.

"Saturday 7 / 5th Are the guys back in town. They will have a free performance at the square at half past four. Do not miss this now!" Sedan stod det mera saker om killarna och att man kunde vinna bakestages (stav) pass. Och en interjuv med killarna som dom hadeför en vecka sedan.

Men sedan så händer en sak man inte vill ska hända. "Coola Gänget" kommer.
-So what are you aful gays doing here?

-Nothing, we much go now.

-Oh, I see that you read about you "ex boyfriend". sa Emilie, och började att skratta.

-Yes, I do!, sa jag irriterat.

-Only so you now, he has never was your boyfriend.

-How you now that, sa Eleanor nu.

-It´s easy to now, how could you so is so af... Längre han hon inte förens Isac och Liam kom. Isac och Liam var två år äldre en oss och "Coola gänget". Och jag visste att Rebecka gillade Isac. Men det hon inte visste var att Isac är storebror till Eleanor.

-What are you gays doing? sa Isac.

-Ehh, we bully them here dorks, Dahh.

-Can you gays stop doing that, sa Isac med en ganska så arg röst.

-Way?

-Couse, Eleanor is my sister okay?

-What, hörde jag Rebecka säga.

-Yee, she is my sister. Problem thit that.

-Emm, no. sa hon snabbt.

Sedan gick hon fram till mig och viskade i mitt öra

-Only, so you now. We have bakestages (stav) pass to One Direction.

Det for bara en tanke genom mitt huvud nu. Ska dom få träffa Harry?

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Så nu har ni kapitel tre av Stole My Heart. Snälla kommentera tack, så jag vet om någon läser. Nästa kapitel kommer nog ikväll eller imorgon. Men jag lovar inget.


Hugs Littel me

Presentation


Denna 1D-novell bloggen handlar om 19 åriga "Sarah Walldin".
För tre år sedan så gorde hon slut med Harry. Men nu så har hon ongrat det varända sekund. Hon bor nu i London med sin mamma, och har bara en vän. Eleanor. Dom blir mobbade i skolan. Men en da

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7 8 9
10
11
12
13
14
15
16
17 18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<<
Juni 2013
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ 1dstories med Blogkeen
Följ 1dstories med Bloglovin'

Stole My Heart

Stole My Heart

Vad "Stole My Heart" kommer handla om.

 

Denna 1D-novell bloggen handlar om 19 åriga "Sarah Walldin".
För tre år sedan så gorde hon slut med Harry, Harry Styles från One Direction. Men nu så har hon ongrat det varända sekund. Hon bor nu i London med sin mamma, och har bara en vän. Eleanor. Dom blir mobbade i skolan. Men en dag förändras allt!


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se